Hovshaga AIF-Växjö FC 0-0
Upptäck Fotboll har första drönardagen sedan Dackefejden och då äntligen får vi chans att åka på fotboll igen. Delar av oss uttalade de numera berömda orden att läraryrket inte är så betungande och det har vi ju fått äta upp ända sedan det radioreportaget. Men nu ser vi en ljusning på himlen. Betygen är satta, studenterna har gått ut och vi har en glassar-vecka framför oss. Vi trycker "gilla-knappen" på det! Nu önskar vi massor av bra fotboll fram till sommaruppehållet och vad passar då bättre än att börja den ljusnande framtid med ett hett derby i division 5 södra? Inte nog med det, dessutom är det en nutida seriefinal mellan ettan Växjö FC och tvåan Hovshaga. Nu skulle det visa sig att seriefinalen endast var något på pappret. Spelet de drygt 200 besökarna fick se var inget man kunde önska från två topplag, oavsett division.
Men en fotbollsmatch är ändå en upplevelse, det måste vi komma ihåg. Och på Hagavallen har vi alltid känt oss välkomna. Förra gången blev vi raskt visade till pressläktaren och den här gången kom en ur ledarstaben fram och hälsade varmt välkomna. På Hagavallen är man minsann måna om sina besökare. De öppna ytorna och kringliggande fotbollsplanerna inbjuder dessutom till att ta med familjen och göra det till en heldag...kanske inte till alla pappors förtjusning som vi kunde höra. Det är inte lätt att spela boll med sin lill-kille samtidigt som Hovshaga anfaller. Något som bidrog till en positiv stämning var att första låten som dånade ur högtalarna var Rob Zombies "Dragula". Den gick sedermera över i någon obskyr dansk dödsrap som den musikansvariga killen snabbt tryckte next på sin iPod. Vi vill också ha våra iPods uppkopplade till ett fett PA!
Matchen i sig finns det inte särskilt mycket att skriva om, inte om vi ska försöka hålla oss till någorlunda positiva formuleringar. Visserligen började matchen i friskt tempo. Växjö FC pressade hårt på Hovshagaspelarna som slog bort många passningar. Men samtidigt fick Växjö inte riktigt ordning på sitt eget spel så matchen bestod mest av kamp från båda håll. Successivt började dock Hovshaga få tag på bollen lite mer och passningspelet började infinna sig. Detta kulminerade i kanske 5 till 10 minuters bra anfallsspel, tyvärr utan någon utdelning för Hovshaga. Därefter föll spelet tillbaka till kamp igen. Bättre än så här blev det inte i första halvlek så lagen gick till paus med 0-0.
Då var det roligare att under halvleken studera Växjös supportrar som trillade in allt eftersom. det verkar vara en klubb där alla känner alla vilket innebär att om man kommer sent har man en diger uppgift att hälsa sig igenom alla med handslag och cool-kramar innan man kan börja socialisera på riktigt...och visst, emellanåt kikade man lite på matchen också.
I paus släntrade vi givetvis iväg mot kiosken. Tänk att man kan sakna Bullens så mycket. På vägen mindes vi svunna tider på Hagavallen och hur vi fick stå i kö tills spelarna var på väg in igen. Och vad tror ni hände? Jorå...precis samma sak. Hovshaga kan ha fotbollssveriges långsammaste kiosk, fast fungerande korv ändå. Men tyvärr, helheten korv-bröd-bling-bling, innebär ingen toppplacering för Hovshaga.
Aktuell ställning i famösa korvtoppen:
1. Moheda
2. Älmhult
3. Slätthög
Andra halvlek blev i stort en upprepning av första. Visst var det inledningsvis någon halvchans för Växjö men vi misstänkte snart att den här tillställningen skulle spräcka Upptäck Fotbolls målgaranti. Det var mycket kamp och allt eftersom ökade även gnället på plan. Dessutom började lagen byta spelare stup i kvarten vilket bidrog till att störa spelet. Fansen till FC Växjö började också misströsta och sörjde de spelare som tydligen inte kunde vara med och spela. Det vittnar följande replikskifte om "Det här hade ju varit en perfekt match för dig att bli matchhjälte i, varför spelar du inte?" Svaret: "Jag har jobbat hela veckan" Femman är inte riktigt elitfotboll om man säger så. Matchen slutade 0-0 och de enda som tjänade på det här resultatet var Strömsnäsbruk, på tredje plats, som igår förlorade mot Delary/Pjätteryd med 4-1.
Nu väntar närmast en landskamp på TV, som givetivs inte kan mäta sig stämningsmässigt med en match live på en idrottsplats någonstans i Kronoberg. Därefter hoppas vi vara tillbaka så fort det bara går, men senast på måndag blir det ett besök på Torparängen när Växjö BK tar emot Älmeboda/Linneryd. Och till er som kommer dit väntar en massiv överraskning.
Men en fotbollsmatch är ändå en upplevelse, det måste vi komma ihåg. Och på Hagavallen har vi alltid känt oss välkomna. Förra gången blev vi raskt visade till pressläktaren och den här gången kom en ur ledarstaben fram och hälsade varmt välkomna. På Hagavallen är man minsann måna om sina besökare. De öppna ytorna och kringliggande fotbollsplanerna inbjuder dessutom till att ta med familjen och göra det till en heldag...kanske inte till alla pappors förtjusning som vi kunde höra. Det är inte lätt att spela boll med sin lill-kille samtidigt som Hovshaga anfaller. Något som bidrog till en positiv stämning var att första låten som dånade ur högtalarna var Rob Zombies "Dragula". Den gick sedermera över i någon obskyr dansk dödsrap som den musikansvariga killen snabbt tryckte next på sin iPod. Vi vill också ha våra iPods uppkopplade till ett fett PA!
Matchen i sig finns det inte särskilt mycket att skriva om, inte om vi ska försöka hålla oss till någorlunda positiva formuleringar. Visserligen började matchen i friskt tempo. Växjö FC pressade hårt på Hovshagaspelarna som slog bort många passningar. Men samtidigt fick Växjö inte riktigt ordning på sitt eget spel så matchen bestod mest av kamp från båda håll. Successivt började dock Hovshaga få tag på bollen lite mer och passningspelet började infinna sig. Detta kulminerade i kanske 5 till 10 minuters bra anfallsspel, tyvärr utan någon utdelning för Hovshaga. Därefter föll spelet tillbaka till kamp igen. Bättre än så här blev det inte i första halvlek så lagen gick till paus med 0-0.
Då var det roligare att under halvleken studera Växjös supportrar som trillade in allt eftersom. det verkar vara en klubb där alla känner alla vilket innebär att om man kommer sent har man en diger uppgift att hälsa sig igenom alla med handslag och cool-kramar innan man kan börja socialisera på riktigt...och visst, emellanåt kikade man lite på matchen också.
I paus släntrade vi givetvis iväg mot kiosken. Tänk att man kan sakna Bullens så mycket. På vägen mindes vi svunna tider på Hagavallen och hur vi fick stå i kö tills spelarna var på väg in igen. Och vad tror ni hände? Jorå...precis samma sak. Hovshaga kan ha fotbollssveriges långsammaste kiosk, fast fungerande korv ändå. Men tyvärr, helheten korv-bröd-bling-bling, innebär ingen toppplacering för Hovshaga.
Aktuell ställning i famösa korvtoppen:
1. Moheda
2. Älmhult
3. Slätthög
Andra halvlek blev i stort en upprepning av första. Visst var det inledningsvis någon halvchans för Växjö men vi misstänkte snart att den här tillställningen skulle spräcka Upptäck Fotbolls målgaranti. Det var mycket kamp och allt eftersom ökade även gnället på plan. Dessutom började lagen byta spelare stup i kvarten vilket bidrog till att störa spelet. Fansen till FC Växjö började också misströsta och sörjde de spelare som tydligen inte kunde vara med och spela. Det vittnar följande replikskifte om "Det här hade ju varit en perfekt match för dig att bli matchhjälte i, varför spelar du inte?" Svaret: "Jag har jobbat hela veckan" Femman är inte riktigt elitfotboll om man säger så. Matchen slutade 0-0 och de enda som tjänade på det här resultatet var Strömsnäsbruk, på tredje plats, som igår förlorade mot Delary/Pjätteryd med 4-1.
Nu väntar närmast en landskamp på TV, som givetivs inte kan mäta sig stämningsmässigt med en match live på en idrottsplats någonstans i Kronoberg. Därefter hoppas vi vara tillbaka så fort det bara går, men senast på måndag blir det ett besök på Torparängen när Växjö BK tar emot Älmeboda/Linneryd. Och till er som kommer dit väntar en massiv överraskning.
Kommentarer
Postat av: coach
Eller så tjänade ju både FC Växjö och Hovshaga på 0-0 eftersom just Strömsnäsbruk torskade dagen innan...?
Postat av: Upptäck Fotboll
Ja ibland är glaset halvfullt!
Trackback